Ingegerd

   Kulturell allemansrätt, ja tack Kalmar län har fått en plats på Sveriges kulturkarta, Astrid Lindgren, Hultsfredsfestivalen, Visfestivalen i Västervik, Ölands vilda flora av kulturarrangemang, Rasslebygdsfestivalen, Musik i Glasriket,  Länsmusiken och dess Camrata Nordica, Virserums konsthall, Länsteatern Byteatern och Virserums musikdagar, är en rad exempel på kulturarrangörer.  Den svenska allemansrätten är känd över hela världen. Människor från andra länder uppfattar det ofta som fascinerande att vem som helst tillåts vistas nästan var som helst i naturen. Inte minst i vårt län har vi många besökare som lockas till skogen, till sjöarna och till tystnaden från främst städerna men även från bla. Danmark, Tyskland och Holland. I Sverige tar vi allemansrätten för givet. För oss är det naturligt att alla människor oberoende av vilka de är ska få vistas i naturen, därför att det är något människor behöver få göra för att må bra.  Det är lika naturligt att människor behöver kultur för att må bra. Därför ska det finnas en kulturell allemansrätt, vilket innebär att alla människor ska kunna ta del av kulturutbudet. Det ska inte spela någon roll om du t.ex. har ett funktionshinder, om du bor i glesbygden, om du är född och uppvuxen i ett annat land eller om du är ung och har ont om pengar. Alla ska få vara delaktiga i kulturen. Då tjänar kulturen också som en brygga mellan olika grupper i    samhället, t.ex. mellan unga och gamla.  Den statliga styrningen i Sverige innebär att en stor del av det generella kulturstödet går till det etablerade kultursystemet i Stockholm. I Stockholmområdet bor närmare en femtedel av Sveriges innevånare, men det är inte rimligt att över hälften av det statliga kulturanslaget dit. Den här orättvisa fördelningen är ett allvarligt problem som inte främjar kulturell allemansrätt. Nya arenor, nya arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer uppstår. Festivalsverige blir större och större, just nu genomförs en musikfestival i länet som röner stort intresse både av besökare från hela Sverige, men även från andra länder, och media. Festivalerna får dock väldigt och små ekonomiska bidrag. I våra nordiska grannländer Norge och Finland får festivaler ofta statliga bidrag, för att nå en bit på väg till kulturell allemansrätt, där efterfrågan och utbud verkligen stämmer är statliga bidrag även till festivaler ett viktigt redskap.   Vi människor behöver många olika saker för att må bra: Mat, sömn, kärlek, stimulerande uppgifter för att nämna några grundläggande saker. Men vi behöver också koppla av genom att t.ex. lyssna på konserter, se på fotboll, läsa en bok, eller göra något kreativt med händerna. Enligt Töres Theorell, läkare, specialist i internmedicin och  professor på IPM, Institutet för psykosocial Medicin, Karolinska Institutet i Stockholm, så finns det ett klart samband mellan människors kulturvanor och deras livslängd.  Antalet människor som känner sig nedstämda och trötta i Sverige ökar ständigt, vilket i sin tur leder till höga sjukskrivningstal. Kultur kan hjälpa många att må bra, både i förebyggande syfte och som en del av rehabilitering. Det är angeläget att kopplingen mellan kultur och hälsa får högsta prioritering. Inom äldreomsorgen har gjorts kraftiga besparingar, det första man stryker är kulturen, det finns ju ingen lag som säger att man måste erbjuda kultur på våra äldreboende. Det finns många undersökningar som visar på tydliga samband mellan konstupplevelser, musikupplevelser och förbättrad hälsa, förbättrad social förmåga, lägre halter av stresshormoner i blodet och bättre koaguleringsförmåga är några av de kroppsliga effekter som musik kan ge. Alla kulturella upplevelser är ju till sin natur sociala. Vi som jobbat inom omsorgen vet hur samtalen utvecklas, inför och efter det att kulturen kommit in genom dörren. Det kan vara någon som läser dikter, sjunger, spelar eller dansar. Kultur skapar en upplevelse och den är helande för kroppen och själen De ungdomar som har haft fritidsintressen som engagerat, exempelvis idrott eller kultur under sin uppväxt är oftast de som vänder tillbaka till sin hembygd, när de varit ute och sett vad världen har att erbjuda. Detta är ytterligare ett argument för kulturell allemansrätt.   Att kulturen styrs av ett underifrån perspektiv, bygger på tilltro till människors förmåga. Kulturarrangemang bygger på underifrån perspektiv och vilja att enskilt eller tillsammans ta ansvar. I länet finns många exempel på kultur som blommar upp underifrån. Men det krävs en annan fördelning av de statliga ekonomiska resurserna för att eldsjälarna ska orka och ha möjlighet att slå ut i full blom, så att vi som nyttjar allemansrätten även ska få ta del av den kulturella allemansrätten.   Ingegerd Petersson, riksdagskandidat (c) Karin Helmersson, kulturrapportör (c) RegionförbundetEva-Lena Fungmark, landstingsledamot ( c )      

Miljön är inte alltid inne, utan helt ute ibland, då samhällsdebatten sker någon annan stans, på en annan planhalva. Och det är synd, för om vi inte är rädda om vår livsmiljö på kort och lång sikt, då är inga andra frågor nödvändiga att diskutera. Så enkelt är det.
Den 5 juni, firar vi Internationella miljödagen. Vi inom centerrörelsen har under många år uppmärksammat denna gröna dag, då miljön får stå i fokus. Men precis som för Internationella kvinnodagen 8 mars, så går intresset i vågor. Om en månad eller kanske mer kommer miljöfrågorna att blomma upp igen. Det kan jag säga nästan tvärsäkert. Östersjön kommer att vara grön och likna rabarbersoppa. Algblomningen har tyvärr blivit ett lika ovälkommet sommartecken vid bryggorna som myggorna.
Ska vi ännu ett år stå vid sidan och titta på? Nej, det tycker jag inte. Vi har aldrig råd att stå med armarna i kors och invänta katastrofen. Vi kan handla. Centerpartiet har föreslagit en Östersjöregering för att grannländerna gemensamt ska agera för att rädda sitt innanhav. Sverige kan inte på egen hand rena ett helt hav, det måste ske gemensamt.
Jag tror också mycket på vårt förslag i vårt gröna manifest att begränsa tillflödet av näringsämnen (kväve och fosfor) genom att införa utsläppsrättigheter. Det kan tyckas byråkratiskt och kryptiskt, men när tidigare metoder inte haft den minsta effekt, så är detta väl värt att prova.
Ett rent, badbart hav, där också torsken trivs som fisken i vattnet, är en grön dröm som jag vill se förverkligad. Jag är nog inte ensam om den, många delar nog ett starkt miljöengagemang utan att riktigt veta hur det bäst kan uttryckas.