Bygdegården framtidens mötesplats
Bygdegårdarna runt om oss, är navet i den lokala utvecklingen på landsbygden. Sker ingen utveckling inom den ideella sektorn på landsbygden stannar utvecklingen, säger Ingegerd Petersson, Kalmar ledamot i Hela Sverige ska levas styrelse, när hon på torsdagen besökte Bygdegårdarnas länsmöte i den nybildade bygdegården i Skammelstorp, Läckeby.
Enligt Glesbygdsverkets årsbok 2008 lades fler skolor ned i gles-och landsbygd under det senaste året än året innan. Antalet små butiker fortsätter också att minska i snabb takt medan stormarknaderna blir fler. Även "mackdöden" får stora konsekvenser. Men samtidigt pågår också rörelser åt motsatt håll. Årsboken visar till exempel på den inflyttning som har skett till landets gles- och landsbygder av personer från tättbebyggda områden i Europa. För många av dem har just glesheten och de stora ytorna lockat. Den utbyggnad av vindkraften som nu sker är ett annat exempel där glesheten ibland blir en konkurrensfördel. Såväl utrymmet som vindförhållandena har ofta betydelse för vindkraftparkernas lokalisering. Vindkraftutbyggnaden innebär betydande lokala satsningar i områden där det ofta inte gjorts några större investeringar på många år. Från hela Sverige ska leva driver vi fårgan om en bygdepeng, vid exempelvis etablering av vindkraft, dvs att en del av vinsten går tillbaka till bygden.
Förra veckan hade jag förmånen att få besöka Sörbyn i Bodens kommun, som blev årets utvecklingsbygd, utnämnd av Hela Sverige ska leva i december 2008. Där blomstrade industrihotellet, turistanläggningen som var föreningsdriven hade stora utvecklings/utbyggnadsplaner och det är folket i byn som driver projekten med hjälp av bla Leaderpengar. I närheten fanns dessutom en av Sveriges största Världsbutiker, ännu ett tecken på att landsbygdens människor ser hållbarhet även i ett globalt perspektiv. Att skapa en långsiktig och hållbar bygd kräver insatser av ekonomisk, ekologisk och inte minst social karaktär. Där har bygdegården en given nyckelroll som mötesplats och motor i den lokala utvecklingen avslutar Ingegerd Petersson
Födelsedagskalas med glimten i ögat
Nej det vore väl att bjuda bagarbarn på bullar, Stig som fyllde jämt har nämligen skrivit Birka böckerna och nu senast Vikingarnas historia. Ja bagarbarn och bullar, firandet gick av stapeln på Kulzénska cafét i Kalmar..... så nog fanns det både bagare och bullar....
Grattis Stig, hälsar vi i Världsbutiken på hörnan, hoppas geten med glimten i ögat föll dig väl i smaken
Matglädje för äldre
Med anledning av att Camilla Sparring, initiativtagare till matupproret se www.camillasmatuppror.se kommer till Kalmar i dag vill jag gärna ge er mina bloggläsare mina synpunkter på maten inom äldreomsorgen i dag och hur jag vill att våra äldre ska få sin matupplevelse i morgon. Jag är ju 1:e vice ordförande i omsorgsnämnden i Kalmar och ser hur matsituationen på våra äldre boende fungerar i dag. Personalen gör sitt bästa utifrån de möjligheter vi politiker gett. Men allt för rmycket av maten vi serverar i dag är hel eller halvfabrikat. Som det är i dag, lagas huvudmålet i några få kök inom kommunen. Många av de rätter som serveras är tillverkade av halvfabrikat eller tom helfabrikat.
Inom skolmaten finns ju en gurun, Carola Magnusson, som lagar mat dagligen till 2000 skolbarn från grundvaror. Hon gör det till samma pris och tom billigare än traditionell skolmat med hel och halvfabrikat. Så vill jag att våra äldre och skolbarn ska få sina måltider tillagade även i Kalmar.
Idag gömmer sig många bakom regler som myntades på -60 talet och som sedan har stramats upp under årens lopp. I kalmar köper vi all potatis frädigskalad från Algutsrum på Öland, alltså ingen jord i köket, men ändå tilllåts inte maten att lagas i våra mindre kök på äldreboendena. Det vill jag ändra på...
http://www.ostran.se/nyheter/kalmar/ett_smakligt_uppror